Siirry pääsisältöön

VAALIT

Näin vaikutamme → Vaalit → YKA:s mål inför riksdagsvalet

Kuvassa eduskuntatalo Pohjoiselta Rautatiekadulta kuvattuna. Kuva 1960-luvulta. Kuva Helsingin kaupunginmuseon omistuksessa.

YKA:s mål inför riksdagsvalet

Vad eftersträvar YKA i riksdagsvalet våren 2023 och i förhandlingarna om regeringsprogrammet efter valet?

I april 2023 ordnas nästa riksdagsval. I valet väljs beslutsfattare för fyra år framåt. I regeringsprogramförhandlingarna som kommer efter valet fastställs riktlinjerna för utvecklingen av arbetslivet och hela samhället.

YKA har som mål att skapa ett samhälle som stöder och främjar arbetstagarens välbefinnande, stärker balansen inom arbetslivet och satsar på kompetens.

Våra valteman är:

  • Lagstiftningen ska förebygga utbrändhet och erkänna multilokalt arbete
  • Mer jämställdhet i arbetslivet
  • Kompetenspolitiken som Finland utövar ska vara hållbar

YKA:s valmål

  • Vi vill främja arbetshälsa genom att uppdatera metoderna i arbetarskyddslagen för att identifiera, ingripa i och förebygga psykosocial belastning i arbetslivet. Arbetarskyddsförvaltningens möjligheter att övervaka experters belastning bör stärkas. Lagen om företagshälsovård ska inkludera stöd för den psykiska hälsan i företagshälsovården.
  • Vi vill se till att alla har rätt till semester. Detta sker genom att utveckla semesterlagstiftningen så att den bättre identifierar dem som byter arbetsplats och dem som är i korta anställningsförhållanden. Semesterlagen behöver också förnyas: minst 2,5 dagar semester per månad ska samlas i alla anställnings- och tjänsteförhållanden.
  • YKA vill göra arbetslivet tryggare genom att kriminalisera riktade trakasserier. Riktade trakasserier, alltså systematiska trakasserier med syfte att påverka objektets handlingar, äventyrar orken och välmåendet i arbetslivet. För att förebygga fenomenet och göra det lättare att ingripa i det bör riktade trakasserier utgöra en separat brottsbeteckning.
  • Nuförtiden arbetar många multilokalt och på distans. Därför måste arbetarskyddslagen samt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar förnyas så att de motsvarar nuläget. Då skulle de också omfatta olycksfall i arbetet som sker i distansarbete och under multilokalt arbete. Dessutom bör arbetsgivare utvidga omfattningen av försäkringsskyddet för sina anställda så att det också omfattar distansarbete.
  • Arbetstidslagen måste förnyas så att den lämpar sig för 2020-talet. För tillfället definierar inte lagstiftningen distansarbete, och det finns ingen lagstadgad rätt till distansarbete ens inom arbeten där detta vore möjligt. Det är ändå viktigt att genom lagstiftning garantera att en arbetsgivare inte kan kräva att arbetstagaren arbetar på distans, utan arbetsgivaren ska fortfarande vara skyldig att erbjuda en trygg arbetslokal. Lagstiftningen bör också erkänna tiden som läggs på resor som relaterar till arbetet som tid som är bunden till arbetet, och den ska beaktas i vilotiderna per dygn och per vecka som avses i arbetstidslagen.

  • Tröskeln är hög för en individuell anställd att väcka talan mot sin arbetsgivare. Som lösning föreslår YKA att fackförbunden ska ges talerätt. Fackförbundens talerätt förbättrar de anställdas rättsskydd och ger fackförbunden fler redskap för att ingripa i rättskränkningar som sker i arbetslivet.
  • I sitt regeringsprogram bör regeringen förbinda sig till att trygga tillräckliga resurser för övervakning av jämställdhets- och diskrimineringslagen.
  • Vi vill beskydda dem som återvänder från familjeledighet. Arbetsavtalslagen och lagarna om tjänsteförhållanden måste förnyas så att de ger effektiverat uppsägningsskydd, så kallat efterskydd, för anställda som återvänder till arbetet efter föräldraledigheten. Efterskyddet motsvarar det effektiverade uppsägningsskyddet som finns för gravida anställda.
  • De inkomstrelaterade ersättningarna för föräldraledigheter förlängs och samtidigt avskaffas hemvårdsstödet. Att utvidga de inkomstrelaterade ersättningarna för föräldraledigheter till 18 månader skulle göra det möjligt att avskaffa hemvårdsstödet.

  • Den gröna övergången kräver en högre kompetensnivå. Detta borde synas i styrningen av högskolornas finansiering.
  • Styrningen av högskolornas finansiering bör beakta den gröna övergången. Finland ska förbinda sig till att garantera en stabil och förutsebar finansiering för högskoleutbildningen och forskningen.
  • Högskolesystemet ska fortsätta att utvecklas till en plattform för eleven och för livslångt lärande. Styrningen av högskolornas finansiering måste stödja högskolornas samarbete och ett öppet utbud av undervisning. Vi vill att högskolorna ska uppmuntras till att ingå avtal om korsstudier.
  • Arbetslösa ska ha möjlighet att uppdatera sin kompetens utgående från sina individuella behov. Därför vill YKA avverka begränsningarna beträffande studier för personer som får utkomstskydd.