Denna höst har det förutom kriget i Ukraina också talats mycket om skuldbromsen. Bland européerna är finländarna mest oroliga för skulder. Ofta när man diskuterar skulder eller andra ekonomiska frågor ber man ekonomer om deras åsikt. För att göra den finanspolitiska diskussionen mångsidigare vore det viktigt att också höra samhällsvetarnas åsikter.
Ekonomer är benägna att ofta prata om tal, såsom skulder, som neutrala sanningar. Ekonomi har ofta kritiserats som ett alltför enstämmigt vetenskapsområde. Fastän vetenskapsområdet i verkligheten är bredare än så är det sant att dess mest inflytelserika del fortfarande stöder sig på den neoklassiska huvudströmningen, som vanligtvis behandlar ekonomin som ett lagbundet fenomen och helt ignorerar kontextens inverkan. Inom ekonomismen är ekonomin opolitisk och utom räckhåll för demokratin.
Samhällsvetare kan däremot visa hur sammanflätade ekonomin och politiken är. Ekonomiska beslut, till exempel vad gäller inkomstfördelning, konsumtion, produktion eller ägarförhållanden, baserar sig på politiska värderingar, och ofta har de inte bara ett rätt svar. Sättet på vilket ekonomin fungerar (eller hur den teoretiseras) grundar sig på de aktuella maktförhållandena i samhället och är öppet för alternativa utvecklingsgångar.
Vid sidan av klimatförändringen och minskningen av biologisk mångfald lever vi i en ”ny förgylld tidsålder” där förmögenheten och makten koncentreras hos de få. Den digitala ekonomins teknikjättars allt snabbare monopolisering stärker detta ytterligare.
Samtidigt utnyttjar gamla och nya stormakter allt fler nya branscher som redskap för geoekonomiska konflikter genom ”beväpnat ömsesidigt beroende”. För att förstå och dämpa vår tids mest brännande ekonomiska frågor behövs flerstämmig samhällsvetenskaplig förståelse som granskar maktrelationer kritiskt.
Ett forskningsområde som för samman flera olika vetenskapsområdens perspektiv och som kan utmana den traditionella ekonomiska debatten är forskning i politisk ekonomi (political economy). Det är ingen separat vetenskapsgren och begränsas inte endast till politisk forskning, utan som ett tvärvetenskapligt forskningsområde utnyttjar det flera vetenskapsområdens begrepp, frågeställningar, teorier och metoder, men grundar sig dock i första hand på samhällsvetenskaper.
För mer än 200 år sedan uppstod politisk ekonomisk vetenskap som utgjorde grunden för dagens ekonomiska vetenskap. Den beskrev produktion och utbyte av nyttigheter, men ville också erbjuda kapitalismen som ett alternativ till envälde. Dagens forskning i politisk ekonomi ska alltså inte förväxlas med den ursprungliga versionen, eftersom dagens version är tvärvetenskaplig och har bredare forskningsobjekt.
Forskningen i politisk ekonomi betraktar ekonomin som ett sätt att granska, göra och framställa politik. Den undersöker ekonomiska institutioner, den ekonomiska politiken och ekonomisk diskurs samt ekonomins och den ekonomiska vetenskapens politiska dimensioner. Med andra ord alla fenomen som har både en ekonomisk och en politisk aspekt. Forskning i politisk ekonomi kan placera den ekonomiska debatten i helt nya ramar genom att gå på djupet i bakgrundsantagandena för den ekonomiska debatten och politiken, ideologier, politiska syften eller sätt att göra och producera.
Den beskriver maktförhållandena och de sociala normerna som ligger i bakgrunden. Forskningen i politisk ekonomi avslöjar vilka principer dagens kapitalistiska system stöder sig på och vilka alternativ det finns.
Det som är väsentligt för att göra den ekonomiska debatten mångsidigare är att forskningen i politisk ekonomi aktivt tar tag i ämnen som tidigare hamnat i skuggan, i synnerhet i den ekonomiska vetenskapen som granskar ekonomin på ett rätt så snävt sätt. Under den senaste tiden har forskningen i politisk ekonomi i Finland bland annat granskat ekonomisk politik genom ett feministiskt perspektiv, vilket lyfter fram olikvärdigheter som den neoklassiska ekonomiska vetenskapen inte når. För det andra har man lyft fram den industriella politikens statliga ledning: en framgångsrik industriell politik och innovationspolitik behöver ofta en statsledd helhetsstrategi. En ny forskning av tillväxtmodeller lyfter fram efterfrågans betydelse för att driva tillväxt.
Forskning i bolagens makt har också återvänt till forskningen i politisk ekonomi. Till exempel forskar skribenten med sina kollegor i teknikjättarnas makt, i synnerhet inom EU-lobbyingen. Denna forskning lyfter fram vad det betyder att Apple, Microsoft, Amazon, Meta och Google blivit betydande lobbyingaktörer i Bryssel. Plattformarna kontrollerar också vår politiska debatt som förs på webben. När man i offentligheten firar investeringar i datacenter har finländsk forskning lyft fram datacentrens säkerhetspolitiska intressen och oro över suveränitet som hör ihop med potentialen att ömsesidiga beroenden används som vapen.
Skuldbromsen är direkt kopplad till EU:s finanspolitiska regler som granskas i forskningen i politisk ekonomi. Det har lyfts fram att EU-reglerna skapar press på att spara som gör det nästan omöjligt att höja investeringsgraden. Inom den politiska ekonomin har man redan länge forskat i kvantifiering, alltså hur siffror produceras och används i politiken. Begreppet nykonstitutionalism lyfter fram att genom ekonomiska regler avskiljs ekonomin, såsom penningpolitiken, från det demokratiska beslutsfattandet.
Forskningen i politisk ekonomi, i synnerhet dess delgren global politisk ekonomi, har också utvidgat sitt geografiska forskningsobjekt till den globala söderns länders aktörskap.
Över lag har finanskrisen och den åtstramningspolitik som krisen ledde till fungerat som en väckarklocka för forskningen i global politisk ekonomi som glidit mot maktanalyser på makronivå. Nu har den fördjupat sin analys från ekonomisk teori på makronivå, finansmarknadens mekanismer, aktörer som formar finanspolitiska idéer, storföretag och innovationspolitik. På så sätt erbjuder forskningsområdet djupare perspektiv än mediedebatterna gör på hur man kan styra på ett hållbart sätt på global nivå under handelskrigens, militariseringens och de digitala jättarnas tidsålder. Det avslöjar att den globala styrningen fungerar genom en samverkan av offentliga och privata aktörers strävanden.
I vår ekonomiska debatt ses Finland som en ”ö”; en öppen ekonomi som liksom drivved bara försöker anpassa sig genom sin kostnadskonkurrenskraft. Däremot gör den globala politiska ekonomin Finland till en del av världsekonomin och lyfter fram globala teman, såsom utvecklingsländernas skuldkris, och även Finland ska ha en roll i att lösa dem.
Laura Nordström, PD, HuK, forskardoktor, Helsingfors universitet
För denna text använde Nordström en forskning som getts ut i tidningen Poliittinen talous som källa och inspiration.
2025 beviljades forskardoktor Laura Nordström UACES (University Association for Contemporary European Studies) pris för bästa doktorsavhandling. I sin doktorsavhandling ”Power of experts in the EU: Birth of the Troika and resilience of the EMU paradigm in the European debt crisis of 2010” undersökte Nordström experters och teknokratins inverkan på den ekonomiska krisen i Europa.
