Ungas sysselsättningsmöjligheter påverkas mer av ekonomiska konjunkturer än andra åldersgrupper, och olika krisers inverkar syns ofta först i deras situation. När det i somras skrevs att arbetslöshetsgraden överskridit tio procent var samma siffra bland personer under 25 år 26 procent.
Efter en lång positiv utveckling har även nyutexaminerades sysselsättningsläge försvagats kraftigt sedan 2023. Fastän situationen såg ut att förbättras i somras fortsatte den att bli sämre igen på hösten. I september hade arbetslösheten bland nyutexaminerade återgått till samma nivå som under arbetslöshetstoppen 2015.
Enligt Duunitoris statistik tävlade äldre och mer erfarna arbetssökande om samma sommarjobb som ungdomarna i somras, vilket berättar något om sysselsättningsläget. När unga trots sina ansträngningar blir utan sina första sommarjobb, praktikplatser och arbetsplatser inom den egna branschen har det många slags följder. Tillfälliga svårigheter gör unga nedslagna och påverkar både plånboken och självförtroendet, men om de fortsätter en längre tid kan sysselsättningssvårigheter sätta allvarliga och även långvariga spår på en ung persons liv. Det har vi förhoppningsvis lärt oss av 90-talets depression.
Bakom dagens svåra sysselsättningsläge ligger dock oroväckande, långvariga utvecklingsförlopp. Fastän ungdomsarbetslöshetsstatistiken varit relativt jämn under 2000-talet är de ungas arbetslöshetsperioder numera betydligt längre och långtidsarbetslöshet vanligare.
År 2008 hade drygt 300 unga personer varit arbetslösa i mer än ett år, nu är samma siffra närmare 7 000.
Fastän en ganska liten del av de långtidsarbetslösa har en högskoleutbildning har också deras andel ökat under den senaste tiden.
Man har försökt tackla detta utvecklingsförlopp med ungdomsgarantin som trädde i kraft 2013 och som garanterar studier, en arbetsplats eller sysselsättningsfrämjande tjänster för alla unga eller nyutexaminerade inom tre månader. Trots detta har man inte lyckats avbryta de oroväckande utvecklingsförloppen. Utbildningsnivån har varit och är fortfarande den främsta faktorn som skyddar mot arbetslöshet, och därför är också utbildning kärnfrågan i att lösa ungdomsarbetslösheten. I debatten om att höja utbildningsnivån vore det kritiskt att fästa uppmärksamhet vid de unga vars utbildningsväg avbryts i ett tidigt skede. Denna grupp framhävs också bland de långtidsarbetslösa.
En femtedel av alla under 35 år har avbrutit sina studier i något skede. För en del har detta endast inneburit branschbyte, men en del har hoppat av studierna helt. Cirka en femtedel av alla unga vuxna har ingen examen efter grundskolan alls. Många framtida samhällsvetares stig kan ha avbrutits bara för att de inte erbjöds det stöd de behövde i ett kritiskt skede. Just nu är ungdomarnas framtidstro den sämsta den någonsin varit i Ungdomsbarometerns mätningsresultat, kanske på goda grunder.
Det säger också sitt att antalet studielån som FPA driver in nästan har fördubblats på ett år.
När studerandena övergår till arbetslivet – eller arbetslöshet – med studielån på tiotusentals euro kan det vara med olika slags sinnesstämningar. Goda sysselsättningsutsikter skulle också skingra denna oro. Förtroendet för sambandet mellan utbildning och att få arbete är trots allt fortfarande starkt. Med tanke på vårt samhälles framtid är det kritiskt att det också är så i fortsättningen. Om sysselsättningsutmaningarna som unga och nyutexaminerade utsätts för fortsätter kan dock riktningen för tron på utbildning vända.
Det är skäl att oroa sig för ungdomsarbetslösheten även om konjunkturerna jämnar ut sig. Den nuvarande ungdomsgarantin räcker inte, utan nu behövs politisk kreativitet.
Annika Nevanpää, kand. i förvaltningsvetenskap, påverkansspecialist på Ungdomssektorn rf
Skribenten använde Ungdomsbarometerns och Statistikcentralens senaste data samt arbets- och näringsministeriets analyser som grund för sin essä.
