Heini Hult-Miekkavaara: Samhällsvetare är inte experter på en värld som håller på att försvinna

Den artificiella intelligensens snabba utveckling och omvälvningarna i arbetslivet väcker osäkerhet inför framtiden. När det blir svårare att få fäste i arbetslivet och de traditionella karriärvägarna förändras funderar många samhällsvetarstudenter på hurdana möjligheter framtiden kommer att erbjuda. Finns det en plats för den egna sakkunskapen och expertisen i ett arbetsliv som hela tiden förändras?

Kritiskt tänkande är inte en färdighet som föråldras

Olika AI-lösningar kan onekligen göra arbetet effektivare och hjälpa oss att finna lösningar på olika utmaningar i vår tid. De frigör redan nu tid från rutiner, stöder informationsbehandlingen och hjälper experter att koncentrera sig på mer krävande analys, interaktion och beslutsfattande.

Artificiell intelligens kan ändå inte definiera samhälleliga mål, göra val utifrån värderingar eller ta ansvar för deras konsekvenser. AI tar inte ansvar för rättvisa, demokrati eller hållbarhet. Under AI-åldern är kritiskt tänkande, bedömning av informationens riktighet, systemisk förståelse, etiskt omdöme eller granskning av maktens, institutioners och människors verksamhet inte färdigheter som föråldras.

AI-omställningen ökar snarare värdet på samhällsvetarnas kunnande än minskar det.

Motstridigheter i den offentliga debatten

Granskad mot den här bakgrunden är den finländska debatten motstridig. Å ena sidan talar man om svåra samhälleliga omställningar, samtidigt som man skär ner för den offentliga sektorn, forskning, organisationer och medborgarsamhället – alltså just de aktörer som har i uppgift att förstå följderna av dessa ändringar och bygga lösningar på komplicerade problem.

I debatten om sakkunskap glöms det ofta att kompetens inte endast innebär att behärska kunskaper och metoder. Att växa till expert bygger uppfattningen om hur olika fenomen är sammanlänkade, hur ändringar kan bedömas och på vilka sätt den egna verksamheten kan påverka den omgivande världen. Den egna världsbilden utvecklas, och denna världsbild styr vad vi vill påverka med vår kompetens.

Till sin natur är akademisk kompetens något transformativt som förändrar samhället.

I en tid där artificiell intelligens, hållbarhetsomställningen, demokratiska utmaningar och polariseringen i samhället förändrar samhället på samma gång behöver vi ännu mer desperat människor som förstår institutioner och strukturer och hur ändringar påverkar dem.

Karriären är ett betydelsefullt sätt att påverka

Vår uppfattning om karriärer håller också på att förändras. En karriär är inte endast en kedja av sysselsättningar, utan ett betydelsefullt sätt att påverka. Allt fler överväger aktivt och fattar karriärbeslut utifrån den inverkan de vill att deras arbete ska ha på samhället och den omgivande världen.

För allt färre av oss är en bra karriär en personlig framgångshistoria; allt oftare byggs karriären upp för att besvara fråga ”vilken slags framtid vill jag bygga för andra?”.

Osäkerheten och den nedvärderande inställningen till sakkunskap i dagens arbetsliv berör därför många. Det är motiverat att uppleva osäkerhet om sin kompetens, yrkesidentitet och till och med plats i samhället. Uppskattas kompetens vars syfte är att skapa välbefinnande för andra alls numera?

Samhällsvetarnas världsbild och kompetens behövs för att man ska kunna styra AI- och hållbarhetsomställningen eller välfärdssamhällets framtid på ett rättvist sätt. Dagens samhällsvetare och studenterna som utbildar sig till branschen som bäst är alltså inte experter på en värld som håller på att försvinna som kan ersättas med AI.

Heini Hult-Miekkavaara, PM

Skribenten är expert hos YKAs karriärtjänst och karriärcoach. Hon har lång erfarenhet av högskoleutbildade personers karriärer och frågor om arbetslivet från sin egen karriär inom Akavas fackförbund, inom universitetssektorn och som företagare.