Behovet av humanitärt bistånd ökar hela tiden, men samtidigt görs det hela tiden svårare att hjälpa. För Linda Konate (MA) är det inte ett alternativ att lamslås, utan handling är alltid en möjlighet.
Linda Konate (MA) är verksamhetsledare för Läkare Utan Gränsers Finlandskontor och Årets samhällsvetare 2025. Hon har redan nästan 20 års erfarenhet av humanitärt arbete.
Redan som ung var Konate intresserad av en internationell karriär. Hon studerade vid universitetet i Kent i England, där hon hade internationell politik och konfliktforskning som huvudämne. Efter sina studier började Konate som praktikant i en ny tankesmedja i Bryssel som samlade EU:s och Natos tjänstemän till diskussion om säkerhets- och försvarspolitik. Efter praktiken stannade hon där för att utveckla och bygga upp kontoret. Efter fyra år märkte hon ändå att någonting saknades:
”Arbetet i tankesmedjan var väldigt intressant, men snart märkte jag att i diskussionerna glömdes människan mitt bland alla konflikter. Det väckte tanken om humanitärt arbete, där jag skulle se konflikternas verkliga inverkan på människan”, minns Konate.
Konate började fundera på var hon kunde utföra humanitärt arbete, och hon kom snabbt att tänka på Läkare Utan Gränser. Organisationen, som grundats 1971, hade klara principer och värderingar som fick Konate att söka till verksamheten:
”Det finns fortfarande möjlighet att söka sig med om man har intresse och den sökandes profil är till nytta. Jag har ingen medicinsk bakgrund, men jag visste redan då att man kan söka jobb här också med andra typer av bakgrund.”
Tack vare ledarskapserfarenheten och den säkerhetspolitiska kompetensen som Konate fått i Bryssel rekryterades hon till uppgifter inom organisationens personalledning. Det räckte inte länge innan hon fick sitt första uppdrag i Etiopien.
När hon tittar tillbaka upplever Konate att året hon tillbringade med humanitärt arbete i Etiopien var en vändpunkt i hennes karriär.
”Då visste jag inte att jag skulle jobba med det här de följande tjugo åren. Du kan aldrig veta på förhand om humanitärt arbete passar dig. Man måste uppleva det”, säger hon.
I det stora landet arbetade Konate med flera olika slags lokala katastrofer, men mässlingepidemin är vad hon minns bäst. Läkare Utan Gränsers bedömningsteam bads bedöma situationen på ett epidemiområde där en regnperiod höll på att börja. Efter bedömningen var Konate en del av teamet som inledde nödhjälpen.
”Vi konstaterade att vi har två veckor på oss att vaccinera alla barn under 15 år på området. Vi hade den kompetens och de resurser vi behövde – vi inledde vaccinationskampanjen på ett dygn. I den situationen kunde man inte stanna upp och fundera, utan vi måste agera genast”, berättar Konate.
”Och vi lyckades”, tillägger hon.
Konate talar passionerat om biståndsarbetet och berättar att hon fortfarande försöker ordna tid för att kunna jobba ute på fältet. Hennes senaste uppdrag var i Etiopien för tre år sedan. I biståndsarbetet ser man resultaten av det humanitära arbetet på ett konkret sätt och mötena med människor är unika.
Numera arbetar Konate med sitt drömjobb som verksamhetsledare för Läkare Utan Gränsers Finlandskontor. Hennes karriär har dock inte alltid varit en dans på rosor. När hon efter 12 år utomlands flyttade tillbaka till Finland var hon osäker på om hennes karriär inom humanitärt arbete skulle fortsätta.
”Jag hade tänkt mig att min internationella erfarenhet skulle vara väldigt nyttig här i Finland, men mottagandet var inte riktigt det som jag hade förväntat mig. Ett tag kände jag mig lite utanför och funderade på om jag ens kan fortsätta min karriär inom humanitärt bistånd”, mins Konate.
Osäkerheten hon upplevde är lätt att förstå: det finns fortfarande inte många organisationer i Finland som utför humanitärt arbete. Konate fick ändå jobb hos Röda Korset, och efter det återvände hon till sin gamla arbetsplats när det 2018 kom upp en chans att grunda Finlands första kontor för Läkare Utan Gränser. Idag är hennes arbete mycket annorlunda än det egentliga biståndsarbetet.
”Det är i huvudsak kontorsarbete”, konstaterar Konate.
Fastän arbetsuppgifterna är mycket annorlunda än inom biståndsarbetet är hon ändå nöjd. Varje dag ser annorlunda ut: i vardagen ingår att följa kriser på konfliktområden, mediearbete, att leda kontoret och möten med intressentgrupper. Mängden mediearbete beror mycket på hur stort intresse medierna har för olika konflikter. Medierna är ändå sällan intresserade av en och samma konflikt särskilt länge.
”Fastän mediernas intresse för en konflikt skulle upphöra efter ett par veckor fortsätter ändå vårt arbete – det baserar sig på behov.”
Det som Konate upplever som mest utmanande i sitt arbete är just så kallade bortglömda kriser. Med detta avser hon att kriser blir kroniska och alltmer komplicerade. Det förekommer allt fler kriser där det behövs hjälp konstant, men behovet återspeglas inte i diskussionen.
”Medierna vill att jag bara ska prata om Gaza, fastän jag också skulle vilja berätta om Sudan. I år har jag inte sett en enda artikel om Afghanistan”, säger hon.
Det mest belönande i hennes nuvarande jobb är ändå olika slags möten med människor där hon får tala om de bortglömda kriserna. Sådana möten är till exempel diskussioner med donatorer, olika slags medelsanskaffningsmöten och besök i skolor.
Möten med människor är en passion och en hjärtesak för Konate – det hör man gång på gång i hennes ord. I sina internationella uppdrag har hon märkt hur likadana alla människor sist och slutligen är. Alla delar samma glädjeämnen och sorger oberoende av kultur.
”Det är ett privilegium att få möta och uppleva dessa situationer”, säger Konate.
Konate oroar sig för debatten om mänskliga rättigheter som pågår i samhället just nu, och hur den kommer att påverka det ökade behovet av humanitärt bistånd.
”Det känns som om människovärdet inte längre är garanterat. Ibland försöker folk till och med aktivt ifrågasätta om alla människor är lika värda. Det syns till och med i Finland till exempel i hur man talar om flyktingar.”
Ett annat samhällsfenomen som oroar Konate är att samhällsdebatten blir alltmer polariserad. Hon tror att samhällsvetarna ändå kan vara en grupp som driver på förändring i detta.
”Jag hoppas att vi skulle ha mod att diskutera och undvika att hamna i bubblor. Dagens debatt är ganska svartvit, fastän vi vet att livet eller samhället aldrig är det”, tänker Konate.
Konate har själv återvänt till studierna för att studera företagsansvar. Hon hoppas att hon skulle få nya perspektiv från företagssidan, och att företagen på motsvarande sätt kunde lära sig något av henne. Ingen kan lösa globala kriser eller konflikter ensam, utan för att hitta lösningar krävs tvärvetenskaplighet.
Även om det förekommer mycket förtvivlan på konflikt- och krisområden hjälper tanken om möjligheten till handling Konate att orka.
”Det är aldrig ett alternativ för mig att ge upp”, säger hon.
Kriser är tunga och alltmer komplicerade. Otroliga överlevnadsberättelser och en gemensam vilja att inte ge upp ger Konate hopp. Hon önskar att man i den offentliga debatten inte skulle sjunka för mycket ner i lamslående dysterhet, utan komma ihåg att man alltid kan göra någonting.
”Handling är alltid en möjlighet. Det är alltid ett alternativ att agera, och det tycker jag är det viktigaste att komma ihåg”, sammanfattar Konate.
Utbildning: MA, internationell politik och konfliktforskning
Arbetar: var med om att grunda Läkare Utan Gränsers kontor i Finland och arbetar nu som verksamhetsledare för organisationen i Finland.
Karriär: har arbetat med säkerhetspolitik och humanitärt arbete i 20 år.
Hobbyer: promenader med hunden och vinterbad.
Det bästa med mitt jobb: möten med människor och att se konkreta resultat i biståndsarbetet.
Sedan 2021 har personen eller kollektivet som valts till Årets samhällsvetare fått möjligheten att dela ut ett understöd på 2 500 euro som erbjuds av YKA till en intressant och betydande samhällsaktör som de väljer. Linda Konate beslöt att rikta donationen till Läkare Utan Gränser rf:s arbete i Sudan.
Högskoleutbildade samhällsvetare har valt Årets samhällsvetare sedan 1999. Syftet med hedersomnämnandet är att lyfta fram samhällsvetarnas mångsidiga och breda kompetens inom olika samhällssektorer.
